Hell. Part 1

Nu fick jag ett sådant där ryck, måste skriva, nu.
Jag tänker droppa lite av hur jag blivit den jag är idag, en del av min historia, min topp 3 bland de jobbigaste delarna i mitt liv.
Det här är INTE för att folk ska tycka synd om mig, så börja inte kalla mig attention whore och liknande.

Högstadietiden, 7-9, andras glänstid men min mörka tid.
Jag har alltid sen jag i 2an flyttade och bytte skola, blivit retad och varit lite allmänt utstött.
De började med att jag aldrig riktigt kom in i gruppen, men sen eskalerade det hela med åren.
I 5an kom folk alltid på något att reta mig för, jag kan inte ens räkna på mina händer hur många gånger jag kom hem med gråten i halsen. Allt jag gjorde, rätt eller inte såg som FEL oavsett.

I 7an så gick allt nerför, för då orkade jag helt enkelt inte stå emot.
Ville inte vara i skolan med tanke på hur mycket skit jag ständigt fick.
Jag hade ingen livslust alls, inte gjorde trycket från soc hela saken bättre.
Jag smygrökte till och från, smakade på dricka, testade att skada mig med flit, tröståt vissa dagar för att andra dagar inte äta portioner större en ett småbarns och skippade alltid lunchen (vilket jag gjorde hela högstadietiden) & va jämt skakig i kroppen.

Jag & min då bästa vän började bråka och slutade prata med varandra, fick brev i mitt skåp från henne om varför  vi inte kunde vara vänner.
Jag grät dagligen, hade tunnelseende och va enligt vänner i en helt annan värld, jag ville bort från denna värld
I 2-3 veckor pågick det, vi blev sen vänner igen för ingen av oss klarade av smärtan.

Under sommaren mådde jag lite bättre, gör alltid det har jag märkt.
Det är varmt, ljust och saker att göra.
Men så blev jag sjuk, fick ehec mitt i sommaren. Låg däckad med smärta och den magsjukan man fick av det, i  nästan 2 veckor. Kommer knappt ihåg dagarna, folk pratade med mig men jag yrade mest, fick inte i mig mat. 3 sjukhusbesök på en dag, varav 1 nere i Halmstad. Tappade 6 kilo, va svag och i 3 veckor så fick jag inte göra  vissa grejer för då kunde jag bli sjuk igen, i samma veva som jag blev frisk dissade killen som jag var kär i.
De va den sommaren liksom.

Så började 8an men utan min bästa vän som då började gymnasiet. 
Rökte, skar mig och föraktade mig själv något grovt.
Bråkade med mamma, mer än vanligt när hon såg ett ärr.
Kompisarna svek, närvaron i skolan gick ner liksom mina betyg, soc pushade.
Jag va lika väck igen. 


   

Snurrar

Sorry för noll uppdatering de 12 senaste dagarna.
Men man kan säga att det har skett väldigt mycket.
Barnvakt, firat 1 månad med min andra halva, vart på gymnasiemässa, färgat håret, åkt med min fina på match, vart med kompisar och ja även bytt ort om man säger så.

 Massa bollar i luften nu så att säga.
Får en liten bildbomb för att visa för jag får verkligen inget flyt i detta inlägget. Sitter dessutom och funderar på hur jag ska presenterna sminkningen & stylingen i projektarbetet.
 
 
 
 

Frågor - o svar

Fått en del frågor, bland annat flera om jag ska gå nästa års One Direction konsert.



Så tänkte nu besvarar jag ett par tre frågor.

1. Inte som det ser ut nu nej.
2. Nej jag har faktiskt gått upp i vikt men sen har väll de fettet jag har flyttat runt lite.
3. Okej men kunde du inte acceptera mig med den så bye.

 
citiboard